Don't think I knew what a crusifix was, to be honest.

Så kul att vara hemma för man hittar massa gamla saker man helt glömt bort.
Som igår hittade jag en notebook från när jag var säkert runt 15 år full med små dikter och andra roliga saker.

Det är as kul att få en liten inblick i hur tankarna gick för så många år sedan, trots att jag inte kan förstå hur vissa av dikterna kom till för det låter som att jag var världens emo barn och jag har aldrig varit speciellt emotionell.
Som den här till exempel, what was I thinking..?

My lungs are burning, longing for air.

My mouth wide open, gasping in despair.

I breath in, I breath out and with all my force I try to shout.

But there’s no way for me to break the silence. There’s no way for me to stop this inner violence.

All it does it tears me up, it tears me apart. It breaks me and leaves me with an empty heart.

 

Whenever I feel broken I’ll listen for your voice. Scared that I can no longer be fixed, but you always find me and leave me no choice. You bring me back, back into the light.

Boy you’re my crucifix.

 

Over and over you’ve saved my soul, you’ve picked me up and put me back together. You’ve made me whole.

It wasn’t my intention, to take what I stole, But I didn’t realize I’d damaged you for ever. That I’d damaged your soul.

I’ll do my best to repair and replace what you’ve lost,

But I might fail you, I might not be able to cover the cost.


Haha kan inte komma ihåg att jag någonsin kännt såhär men jag tror jag var bra på att bara hitta på saker som rimmade?
Anyway, nu ska jag plugga.
Later!


To hurt is not my intention. At all.

Well good god damn and other such phrases,
I haven`t heard a beat like this in ages.

Vill ni höra nått kul?
Idag i skolan så säger Hanna och Sanna att dom hade skrattat högt igår när dom läste mig blogg. Högt.
På riktigt.
Det tyckte jag var kul. Gillar när folk skrattar :)

Jag gillar när folk skrattar så mycket att jag skämtar om det mesta. Oftast mig själv, tycker det är viktigt med lite självdistans och kunna skämta om saker.
Men ibland vet jag att jag går för långt, som när jag skämtar om andra människor. Jag menar ju inget illa, jag tänker inte ens, vill bara få folk att skratta. Jag vill att folk ska tycka jag är rolig.
Men ibland märker jag att folk jag skämtar tar åt sig och då är det inte lika kul längre. Får dåligt samvete och det gnager inom mig länge länge.
Så, jag har ju såklart insett att alla inte tar sig själva på lika litet allvar som jag gör (kan man ens säga så?) och att de istället tar åt sig. Vilket jag med gör ibland faktiskt, inte ofta dock.
Såå därför vill jag säga, och detta tar mot för har alltid haft svårt att säga det, men förlåt till folk jag skämtar om kors och tvärs och hej villt.
Menar inget illa, och vill inte såra folk.

Blev lite allvar nu, vet inte varför jag kom in på detta riktigt. Men nu är det sagt så om någon känner sig träffad, eller kommer känna sig det i framtiden, remember this!
I just wanna spread some joy, kinda.

So love you all and take care!
Peace out

I can feel the pressure

Jag sitter här i soffan min och funderar.
Som jag sagt 1000 gånger förr så är jag ofokuserad och lat men även jävligt ambitiös. Och som ni säkert förstår så går detta verkligen inte ihop.

För när jag börjar med ett arbete så tänker jag alltid typ men chilla jag orkar inte, det får bli som det blir och så väntar jag tills kvällen innan det ska lämnas in. Och då får jag helt plötsligt panik när jag inser att jag inte kommer få mvg om jag inte gör det. Så då blir det ångest på hög nivå och så sitter jag uppe hela natten och lämnar (oftast) in en mvg uppsast dagen efter.

Gång på gång så tänker jag att jag måste skärpa mig. Antingen så börjar jag göra uppgiften direkt när jag får den eller så väntar jag till kvällen innan och sänker jag mina krav. Men sänka mina krav kommer dock inte på fråga.
Man ska alltid sikta högt, för tänk om jag alltid skulle satsa på att få ett G i alla mina kurser, då skulle jag aldrig utvecklas. Skulle ju bara trampa runt på samma ställe.
Det funkar inte. Jag behöver utmaningar. Kanske därför jag alltid väntar tills kvällen innan, för att se ifall jag klarar det?
Jag älskar att göra något som jag och speciellt andra inte tror att jag klarar av, och sen göra det skitbra. Det är en underbar känsla att veta att man klarar av nästan vad som helst sålänge man verkligen kämpar för det.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med detta. Behöver lite motivation bara.

But do not be afraid to cry, it does relieve the pain. Remember there would be no flowers, unless there was some rain.


Såg på Alpha dog ikväll.

Såg den för ett par år sen men tyckte inte den var speciellt bra, tyckte jag inte nu heller iofs, men den berörde mig.

För det första så äcklas jag av hela filmen, av det faktum att det är en sann historia. Nästan allt man ser i filmen hände faktiskt, en stackars 15 årig liten pojke blev mördad, skjuten med 9 skott, för att hans storebror inte kunde betala sina droger. Hur sjukt är inte det?

Vilken människa kan göra så mot en annan, kallblodigt ta någon annans liv.

Ett helt oskyldigt liv.

 

Och det värsta med detta är att denna pojken är inte ensam. Liknande saker händer varje dag världen över. Människor som syns i knark områden kidnappas, misshandlas, mördas eller bara försvinner för att aldrig återvända.

Men för vad, vad kan vara värt att mörda någon?

Att de inte får betalt för illegala, förbjudna droger, det är fan en sinnessjuk värld vi lever i. Knark och droger, vad är så spännande med det?

 

Det är lite gräs, några plantor, vitt skimrande puder som gör att adrenalinet rusar, omdömet försvinner och modet är på topp. Man tappar kontroll över sig själv och sin egen kropp, man blir maktlös men ändå fullt ansvarig för allt man gör.

Man blir beroende utav ruset, kanske för att känslan av maktlöshet är skön? Att vara i nuet utan några som helst bekymmer över morgondagen, att våga släppa loss och göra saker man normalt inte skulle vågat göra, kanske inte ens velat göra.

 

Den meningen räcker för att jag ska kunna säga att jag aldrig någonsin kommer att ens prova på droger. Inte bara för att det är totalt sinnesjukt och korkat att göra det men för den enkla anledningen att jag är lite av ett control freak. För vem vill, utav egen fri vilja, vara maktlös? Jag vet att jag vill det inte! Jag vill kunna bestämma alla de val jag gör och sedan kunna stå för dem, utan dåligt samvete.

Vill inte du det med?

 

Kan inte sova och ville bara få ur mig alla tankar.

Det är som sagt en jävligt fucked up värld vi lever i och ibland vill jag inte ens vara en del av den. Nått måste göras, det måste bli en ändring på allt. Och så fort jag vet hur, så ska jag fan hjälpa till med den ändringen.

 

God natt


My kingdom and my throne

Ser ni på programet om anorektiska flickor på fyran?

Usch så hemskt det är!
Jag kan verkligen inte förstå hur de kan kontrollera sig så!
Ibland när jag kommer hem från skolan vid 5 tiden så tänker jag att jag inte ska äta något eftersom vi kommer äta middag om typ 2 timmar. Men jag kan inte ens hålla mig till det, utan jag äter nått åndå!
Så jag failar direkt, och dom kan lixom hålla sig från att äta i 2 dagar. Usch det är helt sjukt vilken kontroll dom har.

Jag kan inte förstå hur hemskt det måste kännas att inte kunna titta sig i spegeln utan att vilja spy typ. Och bara lixom hata sig själv. Jag tycker inte att jag har en perfekt kropp och det är klart att det finns saker jag skulle vilja ändra på men det är inget jag tänker på. Jag ser bara förbi det, ser helheten lixom. Jag har, tack och lov, en väldigt bra självkänsla också. Så att är nöjd med mig själv, även om någon skulle kalla mig tjock. ( vilket förövrigt bara min syster gjort, så jag vet ju egentligne inte).
Men sen så tycker jag inte att det finns något fel på att vara tjock, sålänge man mår bra. Är man frisk och man äter nyttigt ( relativt nyttigt iaf) och man rör på sig, och ändå är lite småtjock så är det inga som helst problem!
Och som jag tex. Min släkt är alla ganksa stora, eller iaf på min mammas sida. Vi har stora höfter osv. Så jag äter nyttigt och jag tränar mycket men jag kommer ändå aldrig kunna bli jättesmal. Även om jag typ svälter mig så kommer jag alltid att vara stor byggd lixom.
Jag ska inte ljuga, det är klart att ibland önskar jag att jag var mindre. Men inte nödvändigtvis smalare, för jag är smal. Men jag är lång och stor lixom. Så även om det inte är så jättemycket fett, så ser jag stor ut.
Men jag är frisk, vältränad och hälsosam så jag bryr mig inte faktiskt :)
Jag önskar att alla kunde känna så.


Ignorera ansikts uttrycket dock x)

Ja, ville bara säga att det är okej att vara tjock. Det är okej att vara smal. Bara man är frisk och mår bra får man se ut precis som man vill, men det är viktigt att man accepterar att det är så man ser ut:)

Vad är musik

Hejsan

Sitter på lektionen nu. Är lite nervös för jag tror jag har tabbat mig lite med en grej :P eller nä egentligen inte, jag vet inte haha.
Iaf jag har inte så mycket att skriva just nu ( som alltid nu för tiden, förlåt ) men så jag tänkte lägga in en krönika jag skrev för några veckor sedan till en svenska uppgift.

Vad är musik?
Många skulle svara att det är noter, sång till en melodi. Att det är något man lyssnar på när man har tråkigt, eller för att liva upp situationen lite.
Men för många andra, inklusive mig själv, är det mycket mer än så.
Musik är kärlek.
Vad skulle livet vara utan musik? Det är något jag inte ens vill tänka på, för mig är musik en nödvändighet. Det är som maten jag äter, luften jag andas. Jag behöver musik.

Jag är hjälplöst förälskad i det tyska bandet Tokio Hotel. Precis som flera miljoner andra tonårstjejer har jag fallit för de fyra pojkarnas charm, och jag lyder deras minsta vink. Jag sitter gladeligen i en bil i 12 timmar, för att se dem spela live i Tyskland, jag sover gärna utomhus i flera nätter bara jag får stå på första raden i de fullpackade arenorna och jag spenderar all min lediga tid åt att rösta på olika musikpris de är nominerade i.
Men varför?
Det undrar jag också. I Maj förra året, då jag började lyssna på Tokio Hotel, upptäckte jag att alla deras fans var otroligt hängivna, med snudd på galna. Och jag lovade mig själv att aldrig bli sån.
För det var ju bara patetiskt. Att viga sitt liv åt ett band. Att ge all sin kärlek till musik. Till några man aldrig ens kommer komma i närheten av.
Men nu sitter jag här, ett och ett halvt år senare, lika besatt som alla andra. Lika besatt som galningarna.
Jag, en gammal Backstreet Boys anhängare som älskar rosa, trodde inte jag hade något gemensamt med alla andra Tokio Hotel fans. De är oftast klädda i svart, har tuperat hår, ringar i näsan, ögonbrynet och läppen och runt ögonen har de någon typ av svart krigssminkning.
Jag måste medge att i början var jag lite rädd för dem, jag trodde att de var arga typer som skulle skicka satan på mig om jag tittade på dem för länge. Men jag pratade med dem och insåg att de var precis som jag. De är stressade över skolan och sina betyg och på fritiden gillar de att umgås med sina vänner.

Jag bytte då inställning. Idag tror jag inte längre att alla som är svartklädda är deprimerade, att alla med ansikstpiercings är farliga och jag tror heller inte att alla som är villiga att resa jorden runt för att gå på en 90 minuters konsert med ett band är galna.
Nu försöker jag att aldrig döma någon för hur den ser ut eller vad den lyssnar på för musik.
Utan bortse från alla fördomar och istället lära känna personen. Och som man brukar säga ”insidan ger utsidan sin glans, men utsidan ger insidan en chans”. Hade det inte varit bättre om alla sa ”insidan ger utsidan sin glans, men ge alla en ärlig chans”?


Så ja, hur tänker ni angående det här? :)
PussL

Din inställning till sprit?

I den listan jag la ut skrev jag att jag tyckte 21 var en bra ålder för systemet. När jag läser mina kompisars listor så har alla svarat 17. Vilket säket alla andra i min ålder också har gjort. Därför tänkte jag skriva varför jag inte tycker det.

Jag är med på att när man är 17 så är man bara ett år från att vara myndig och få gå på krogen och dricka osv. Så asså det är inte så stor grej. Men inte ens dom som är 18, myndiga, får köpa ut på systemet. Och det finns ju antagligen en anledning till det. Man är inte mogen för det. Hur töntigt det än låter, så är det ett ansvar, och de flesta i den åldern klarar inte av det ansvaret.
Tänk er att en 14 åring betalar en för att man ska gå in på systemet och köpa en flaska sprit. Hur många 17 åringar skulle säga nej till det?
Det skulle bli sjukt mycket lättare att få tag på sprit, inte bara för minderåriga, men 18 -19 åringar kan ju nu bara gå rätt in och köpa vad de vill ha.
Fyllorna skulle såklart bli fler, men det slutar ju inte där. Slagsmål, bilolyckor och spritförgiftning skulle också blir fler. Fler skulle skada sig, fler skulle dö.
Är det detta vi vill ha ?
Det är inte vad jag vill iaf. Därför tycker jag 21 är en bra gräns.

Och personligen tycker jag att man skulle kunna slopa sprit totalt. Vad gör det för nytta?! Det är inte ens gott. Jag tycker seriöst att det bara förstör.
För även om man är 30, anses vara vuxen och klara av att dricka. Så finns det måååånga som inte klarar av det. De vet inte när det är dags att sluta och för vissa förstörs liven totalt. Inte bara deras, utan alla omkring dem också.

Jag tycker bara det är onödigt.

Kan ju slänga in att jag även är totalt emot rökning också, nu när jag ändå är inne på det;P
Jag tycker att även det är fruktansvärt onödigt och att det bara förstör. Lixom, hur tänker rökare? När de lägger ut tusentals kronor på cigaretter. För det första, man dör! Lungorna blir förstörda och tillslut dör man. För det andra, det lucktar äckligt, riktigt äckligt. För det tredje, Jag har aldrig provat, men jag antar att det smakar äckligt För det fjärde, det ser skabbigt ut. För det femte, Det är dyrt som faen. Fatta vad man kan lägga de pengarna på!
Så asså jag undrar serisöt hur rökare resonerar. "Det är svårt att sluta" Yea right! Vill man sluta så kan man sluta!
Och det värsta är ju när folk med små barn röker! Dom håller sin illa bebis i ena armen och i den andra handen har de en cigarett! Passiv rökning på hög nivå! Det barnet kommer få i sig lika mycket rök under tiden den lever tsm med mamma som en rökare som började när den blev stor. Så då förstör mamman inte bara sina lungor, utan även sitt barns.
Kul?
Okej, no offence till er som röker, men jag tycker det är vidrigt.

Så, nu vet ni min inställning.
Vad tycker ni?

PussL

Tell me why

HejHej!
Nu är jag hemma igen och allt som sas på mötet skulle hållas hemligt så att det blir en överaskning för dom som ska gå på invigningen ;)

Men på tåget hem hade jag och Patricia en väldigt djup disskusion om samhället, mänskligheten och samvete.
Vi pratade om allt hemskt som händer i världen, krig, svält, mord, våldtäkter, kidnappning osv. Och vi satt där och släppte ut vår ilska mot allt detta i en riktigt disskusion!
Hur kommer det sig att en människa kan döda en annan? Att ens skada någon annan? Tror ni verkligen att man kan sova bra på natten då? Jag kan inte förstå att sånt händer. Att en människa bara kan se ett barn och tänka " Den ungen vill jag kidnappa, våldta och döda" Det är Fruktansvärt , Otänkbart och Vidrigt.
Har människor inget samvete?
Hur har världen ens blivit såhär? All girighet, egoism och allt makt begär. Jag kan inte förstå!

Sen kom vi in på att alla människor med makt använder det på fel sätt. Ta George Bush tex, han är en av människorna i världen som har mest makt, han är president i landet som har störst inflytande på resten av världen. Han skulle kunna förändra!
Men vad gör han? Jo han starar krig! På grund utav hans egen girighet.

Och alla de stora bloggarna i Sverige, som läses utav flera tusen människor. Vad skriver dom om?
Jo om sina nyaste tillskott i garderoben.
Varför inser dom inte att dom har makten at förändra!?
Dom har jättestort inflytande på sina läsare, men dom bryr sig inte. Sålänge dom får pengar för att skriva om sin nya tröja, så spelar inte svält eller global uppvärming någon roll!
Det är sjukt ! Ta erat ansvar!

Oprah Winfrey
image324
En oerhört stark och smart kvinna som använder sin makt åt att förändra!
En sann förebild.

PussL

Det finns så många frågor, men allt förlite svar.

Justdet, tänkte bara säga att när jag kom till mamma förut så gav hon mig en påse med lite kläder som hon köpt till mig:) två linnen, en T-shirt och en kofta. Kanske lägger in bilder imon om någon är intresserad.
Sen kom Hanna,Patricia,Helena och Beatrice hem till mig och vi var väldigt kreativa! haha nää, vi såg på tv. Gossip Girl och i huvudet på Gynning. Asså Gynning, hon är för rolig, helt borta ! xD
Vi bestämmde oss för att vi ska åka till Borås simhall imorgon. Det blir kul :)

Lite Off Topic här..
Men asså jag har så sjukt mycket tankar som snurrar i mitt huvud hela tiden. Jag funderar alltid på något. Hur och Varför är stamgäster i mina tankar. Vad det en handlar om så finns hur och varför där. Det är så mycket jag vill veta, så mycket jag inte förstår. Det finns så många frågor, men allt förlite svar.
Jag har så mycket åsikter om saker och ting, vad som är rätt och fel. Hur det är och hur det borde vara.
Varför vi människor är skapta så som vi är, varför är vi skapta överhuvud taget, och hur? Var det en ren slump, var det gud, eller bara massa små mekanimer som typ mögglade som med pencilinet, och tillslut utvecklades till männinskor?  Varför är vissa människor kapabla att begå brott? Varför har vissa människor inget samvete? Borde inte alla ha det? Jag kan verkligen inte förstå, att vissa personer kan döda en anna människa, eller slå ett litet oskyldigt barn.
Varför?

Maybe the answer is hidden in the question.

Puss L

American history X . Varför ?

Idag började vi med vårt nya projektarbete, och vi startade det med att kolla på American history X.
image86
Den är så fruktansvärt hemsk. Jag kan inte förstå att det är verkligt, att det är såhär vår värld ser ut. Det är ofattbart för mig. Usch jag får så mycket tankar och funderingar när jag ser filmer som denna. Så mycket frågor, men sällan några svar.
Efteråt satt jag kvar i klassrummet och jag kände tårarna bränna innanför mina ögonlock, men jag försökte verkligen att inte börja gråta. Men sen när jag skulle prata med de andra så brast det. Jag kunde inte sluta gråta.

Men det som jag är mest förvånad över är allas reaktioner. de flesta i klassen började tjoa och stojja direkt efter filmen och skrattade, brydde sig ingenting om vad dom just sett. Vissa höll till och med på att  prata i telefon och skicka sms under filmens gång. Och jag förstår inte. Vet dom inte att det är på riktigt eller vill dom inte veta. Orkar dom inte bry sig?
Asså ibland är jag trött på att bry mig, jag ligger och mår dåligt på kvällarna för att så många andra har det dåligt, jag önskar att jag kunde göra det bättre för dem, men jag vet inte vad jag ska göra?! jag vill bidra med något, Göra en förändring, göra livet lättare för dem som har det svårt.
Jag vet att det inte är till någon nytta att sitta och tycka synd om dem, men jag gör det ändå, kan inte hjälpa det. Nu måste jag bara komma på ett sätt som jag kan hjälpa på.

Heath Ledger

I natt hittades Heath Ledger död i sin säng, han har antagligen tagit en överdos av sömnpiller blandannat. Men det är oklart ifall han gjorde det medvetet.
image54
Usch! mamma berättade det för mig igår kväll precis innan jag skulle lägga mig och det var det enda jag kunde tänka på. Jag har alltid tyckt om honom, hans filmer och sånt. han verkade så äkta, så jordnära. och nu när han är död känns det så verkligt, jag menar folk dör ju hela tiden, men inte i min närhet, Tack och lov, men honom har jag lixom följt i flera år. Sett honom på tv, läst om honom, jag har säkert haft honom som bakgrunds bild på min dator någon gång. och nu är han död, bara 28 år gammal. Usch, det är så hemskt. Att ta självmord ökar ju mer och mer nu, speciellt bland kändisar. Det borde ju vara en väckarklocka för alla. Det är ju vi som läser tidingarna,ser filmerna , kritiserar och sånt som sätter en sådan enorm press på kändisarna.
Jag hoppas bara att alla kan se på sig själva och tänka att "jag duger som jag är" Ingen är perfekt, Ingen. Och alla duger faktiskt precis som dom är. Och om man tycker att man inte är bra nog, utan bara ser alla brister. Skit i bristerna, alla har brister. Fokusera på alla dom bra grejerna med dig, det är dom som gör dig speciell. Så fort du inser att du duger,du är bra och vacker och börjar acceptera att detta är jag så kommer du må mycket bättre. Folk kommer se att du mår bra, att du trivs med den du är. och det kommer göra dig ännu vackrare !
Så älska och ta han om dig själv!
Puss L

RSS 2.0